<- index | följande -> - Fyll i ditt donationskort!

Organtransplantationen - en modern vårdform

Organtransplantationerna har fascinerat människan genom hela historien. De beskrivs i berättelser redan långt före vår tideräknings början. Före de egentliga organtransplantationerna gjorde man hudtransplantationer. Man antar att den konsten har varit känd redan under antiken. Åtminstone under medeltiden och vid den nya tidens början, i slutet av det första årtusendet, genomfördes hudtransplantationer. Hudproblem korrigerades med hjälp av patientens egen hud och ingen avstötning förekom därför.

På 1500-talet framlades de första idéerna om organtransplantationer mellan individer. Man prövade också på blodtransfusioner, men med bristande framgång. På 1700-talet gjorde européerna sina stora upptäcktsresor, och med sig hem till Europa hade de bland annat en gammal indisk teknik för hudtransplantationer. Tack vare den indiska metoden kunde man bota människors hud också med hjälp av hud från andra individer. Organtransplantationer provades på djur, men resultaten var fortfarande inte lyckade.

De egentliga organtransplantationerna kom inte igång förrän på 1900-talet. Flera stora medicinska problem måste lösas innan organtransplantationerna kunde bli en beaktansvärd vårdform. Arbetet för transplantationskirurgin har belönats med flera nobelpris. Det första av dessa fick doktor Alexis Carrel redan år 1912. Han utvecklade tekniska metoder för njurtransplantationer, metoder som i stor utsträckning används ännu i dag. Doktorerna Murrey och Merrill som år 1954 genomförde den första lyckade njurtransplantationen belönades också med nobelpris, visserligen inte förrän år 1991.

Sedan mitten av 1900-talet har utvecklingen fortskridit med hisnande fart. I dag är organtransplantationer en del av den normala hälsovården. Det finns sjukdomar som kan hota ett visst organ, även om människan i övrigt är helt frisk. Då kan en organtransplantation bokstavligen innebära extra tid för människans liv. I dag har redan 5000 människor i Finland genomgått en organtransplantation. 3700 människor har genomgått en hornhinnetransplantation.

I Finland är inställningen positiv

Organtransplantationerna är möjliga tack vare organdonationer. I Finland är inställningen till organdonationer mycket positiv. Enligt en gallup som genomfördes hösten 2000 i hela landet är cirka 70 procent av de 15 år fyllda finländarna redo att donera sina organ efter sin död. Motiven bakom donationen är mycket humana: de som besvarade frågorna konstaterade att en donation kan rädda en annan människas liv. En del motiverar sitt svar med att en människa inte behöver sina organ efter sin egen död. Många vill hjälpa och vara till nytta.

Organdonationerna och -transplantationerna stöds av en välorganiserad verksamhet. I Finland förhåller sig också massmedierna sakligt till transplantationsverksamheten. I många länder i Europa har antalet transplantationer sjunkit under senare år, eftersom antalet donationer har sjunkit. En delorsak till denna utveckling är mediernas sensationslystna sätt att behandla frågan. En annan delorsak är säkert att människor inte har tillräckligt med saklig information.

Det finns några länder i Europa där antalet organtransplantationer har ökat. I Österrike och Holland måste en människa enligt lagen specifikt förbjuda att hans eller hennes organ transplanteras, annars anses han eller hon ge sitt medgivande till åtgärden. En anhörig kan också förbjuda operationen.

I Spanien har man byggt ut ett fungerande system. På intensivvårdsavdelningen på varje sjukhus finns en donationskoordinator, en läkare som kartlägger potentiella donatorer.

Lagstiftningen och de fungerande systemen stöds i många länder av ett donationskort med vars hjälp människor kan uttrycka sin vilja i fråga om organdonationer.

Begreppet hjärndöd var avgörande för utvecklingen

För verksamheten kring organtransplantationer var det ett avgörande framsteg då begreppet hjärndöd accepterades som en definition på död, vid sidan av hjärtdöd. De organ som transplanteras fås uttryckligen av hjärndöda människor.

Kriterierna för hjärndöd är odiskutabla. En människa är hjärndöd då hjärnvävnaden har förstörts till den grad att de livsviktiga hjärnfunktionerna har slocknat, oavsett om hjärtat fungerar eller inte. Hjärnblödning är den vanligaste orsaken till hjärndöd och står för 65 procent av fallen. Den näst vanligaste orsaken till hjärndöd är hjärnkontusion, ofta förorsakad av olyckor.

I Finland togs begreppet hjärndöd i bruk år 1971 genom Medicinalstyrelsens cirkulär. Finland var det första landet i världen som införde begreppet. Till och med år 1995 hade alla länder i världen med undantag för Japan och Nord-Korea godkänt begreppet hjärndöd.

Med ett organdonationskort kan man göra sin vilja känd

Om man vill donera sina organ kan man enkelt göra sin vilja känd med hjälp av ett organdonationskort. Organdonationskortet har varit i bruk i Finland sedan 1975 (tidigare under namnet organtestamente). Man undertecknar organdonationskortet och bär det sedan med sig i plånboken. Det är också viktigt att man talar om saken för sina anhöriga. I en verklig situation är det enklare för de anhöriga att ta ställning till saken om de känner till personens egen åsikt.

Minderåriga kan skriva under organdonationskort men det slutgiltiga beslutet om avskiljning av organ fattas av föräldrarna eller vårdnadshavaren.

Organdonationskorten underlättar också sjukhuspersonalens arbete. Hjärndöd är ofta resultat av någon plötslig och överraskande händelse, som i många fall drabbar unga människor. Det kan vara svårt för sjukhuspersonalen att i samband med en sådan förlust närma sig de anhöriga, om det verkar som om organdonationer är främmande för dem.

Även om finländarnas inställning till organdonationer är mycket positiv visar en gallupundersökning från år 1995 att bara 14 procent av de finländare som har fyllt 15 år har skrivit under ett organdonationskort. De som arbetar med donationer hoppas att mera information kan leda till att flera människor skriver under organdonationskort. Vem som helst av oss kan behöva ett nytt organ i något skede av livet.

Organdonationskort och broschyrer får man bland annat på apoteken, hälsocentralerna och hälsostationerna samt av de organisationer vars medlemmar vårdas med hjälp av organtransplantationer. Man kan också beställa organdonationskort i gratisnumret 0800-144 441 och göra en beställning via nätet: www.lahjaelamalle.net.

<- index | följande ->